Dagarna sniglar sig fram just nu, elva dagar tills jag ska få svart på vitt att det inte blev någon baby. Tycker det känns fruktansvärt att man ska behöva gå så länge innan man får komma in igen, kan väl knappast vara ensam om att bara vilja ha det "överstökat". Om inte minst för att få gå vidare. Blöder fortfarande och har ont i magen, ingen aptit, ingen lust för någonting, inga leenden. Det enda som gör mig glad är Benji, har börjat få ont i magen när han ska lägga sig på kvällen... 2012, mitt år?