Idag dedikerar jag mitt inlägg till min fina karl. 

Vi tjafsar, vi tjivas, vi gnabbar o bråkar. Ibland om vettiga saker, ibland om ingenting alls. Men hur irriterad jag än är, hur trött du än gör mig ibland så finns det ingen jag hellre skulle vilja dela mitt liv med. Min knäppa, töntiga, underbara, fina. Tänk att jag fick barn med just dig, tänk att du fortfarande efter allt får min mage att pirra.

Ja ni, ibland blir man bara sådär sentimental som när man kikat in i sovrummet och sett sin son och man ligga i exakt samma ställning och sova. Mina stora kärlekar.

Nina